Nu har det gått en månad igen...
Fåren har återigen fått byta bete, en del kom tillbaka på ett bete sedan tididgare i vår som dom betade ner alldeles för snabbt, andra fick flytta ner till ett riktigt bra bete som vi har nere på Rågmyran, ett myrbete som verkar ha ett otroligt bra näringsinnehåll.
Vi har även hunnit med att tappa bort en tacka och hitta igen henne.
Sådderna har börjat titta fram ut jorden, den största delen av kålen är planterad, löken växer, sallat har kommit i jorden i två omgångar. Bönor och ärtor har kommit upp och med dom en massa Kajor som verkligen var ute efter att förstöra, men efter att vår granne tagit ett antal till fånga och skjutit en så verkar som lugnat ner sej. Såg att Kajor av någon anledning inte tål koffien. Har fått en egen teori, efter det att jag hörde att deras stresshormoner i dessa jätteflockar, är otroligt höga och får som då i sej koffien så undar man om det är detta som leder till dess död. Man blir helt förtvivlad och förb-d när dom kommer och förstör som dom gör.
En ung potatissättare!!!! Fast vi andra använde oss av en sättare.
Visst är dom fina? Bilden tog jag dagen före betesbyte, man kan se att det är hög tid att få komma till något bättre. Gräset var verkligen nerbetat.
Kylan har verkligen ställt till det så att växtligheten bara vill gå i stå. Man ser så fort det blir en varmare dag så växer det på. Ena natten var det nog snudd på nollgradigt här, några gurkplantor som trots allt stord i drivbänken fick sej en knäck. Jag hade glömt att lägga över glaset.
Den där åskan som jag var så glad öve tog med sej värmen med besked. Så blev det med det.
Men idag så var det ju riktigt hyfsat med värmen.
