oxviken

Blev klar med vitlöken i måndags.

Nu är kålroten och majrovan bärgad för i år, liksom rödbetorna och vitkålen. Lite morötter finns kvar att skörda, ska ta tag i detta till veckan. Kylen är välfylld, så hoppas att vi får möjlighet att låna lite utrymme i grannens otroliga jordkällare.

I fårhuset så har vi sorterat ut lammen som ska gå iväg vecka 44, dom andra har fått sej en klippning så att dom växer på sej tills dess att det är dags. I helgen ska tackorna få av sej ullen. Himla spännande nu när man börjat förstå detta med ull lite grann. Det kommer att bli ett himla kardande i vinter och spinnrocken ska komma till användning.

Sedan vi börjat greja lite med ullen börjat vi också förstå detta med skinn lite mer, det här med att man ska försöka hålla djuren så rena som möjligt för att få så bra skinn som möjligt att allt hänger ihop. Att det inte alltid är så dumt att klippa lammen ifall dom ser toviga ut och är små, det blir bra skinn även då och sedan får man ju tillgång till lite lammull, inte illa. Här kan ju sedan välja att göra hellängdsskinn med "liveklippning" det kan bli en höjdare.

Till veckan påbörjar vi en vidareutveckling av menycirkeln i köttkunskap och charktillverkning, blir spännande, nu kör i helt i föreningens regi. Hade för övrigt avslutning på förra cirkeln i tisdags var och lunchade på Brännlands Wärdshus och Michael hade som vanligt lyckats att tillaga får på ett bra sätt.

Sedan till nästa helg så väntar en kurs i skinnets möjligheter, får se vad det blir av detta.

Ja det är mycken kunskap man vill åt och den är ju inte tung att bära.

Nu väntar den mycket spännande risgrynsgröten och en leverpastejmacka. Gottiligottgott...

Just dessa lamm är uppväxta på Tålsmarks fårgård i Bullmark.

Vi har även lite detlajer från lamm uppväxta här på gården.

I frysen ligger också den otroligt goda korven VÄSTERBOTTNINGEN som föreningen tillverkar i samarbete med Michael Hansen. Denna korv är en rå korv på får och lamm med en spännande kryddning av bland annat Västerbottensost.

Vi har forfarande några skinn kvar till försäljning och hoppas på en ny leverans innan jul. På tal om skinn så var vi iväg till Luleå på en skinnhanteringsdag i fredags, mycket inspireande och lärorikt. Sen så är det ju alltid kul att får träffa andra producenter och lyssna av hur dom ser på framtiden och få berätta om våra framtidsplaner.

Ute i landen så har vi fortfarande en det morötter kvar, rödbetorna är uppe, det mesta av vitkålen skuret, löken har torkat, nästan all potatis är plockad, jo kålrötter, brysselkål och grönkålen är fortfarande kvar därute. Tycker nog att vi skördar hela tiden men snart så ..... Äntligen så blev det något av "norsjörovan" så jag kan skörda, denna rova som mer ser ut som en kålrot är otroligt välsmakande, kan nu förstå min besvikelse över smaken på majrovan, ja den är ju inte dålig heller, men... Ska tro att jag tidigare trodde att det var så här kålrot ska smaka, men aldrig hittat någon med rätt sötma och smak, förstår nu också varför man pallade rovor som barn (ja jag gjorde det en nog bara en gång, men man hörde ju dom andra).

Kylen är fylld med en massa lagringsgrönt och vi fyller som sagt på hela tiden.

Jo, en festival (marknad) där människor, främst kvinnor, träffas för att botanisera i ull, lin och sånt som går att spinna, tova eller sy av. Helt otroligt rogivande, men speciellt god kommers kan jag nog inte påstå att det var. Köpte mej en modern spinnrock så det kan bli lite garn av ullen som jag kardade förra vintern, det lär ju bli mer ull nu vid klippningen. Den här gången ska vi lägga ner mer omsorg om sorteringen av ullen.

Men det återstår en del göra ute innan jag kan stänga in mej med ullen. Om det nu låter bli att regna så kan vi nog få upp potatisen som är kvar i marken. Morötterna ska också upp, kålrötter finns forfarande i landet liksom en del annan kål. Häftigt att brysselkålen hann bli nåt i sommar, den kan klara ner till minus 25 grader, grönkålen tål ju också en hel del kyla så där är det lugnt. Kornet får vi i värsta fall låta står kvar, men hur man då gör till våren det vete gudarna. Det som just nu verkar lite tungt är att få ner vitlöken innan det fryser på, men det brukar alltid ordna sej på nåt sätt, förra året hann det ända till november innan jag fick ner den klart (jo det var två dagar med plusgrader och då passade vi på).

Men det är ju en helt otrolig höst vad gäller temperaturen, tänk vi har inte haft frost en dag ännu och i förra veckan bjöds det på riktig sommarvärme några eftermiddagar. Regn, regn nu räcker det för någon vecka eller mer.

För några veckor sen så köpte vi oss en ryabagge en riktig sötnos som fick heta Rylander, tyvärr så är han lite för nära släkt med en av ryatackorna, mer går ju att använda på som andra. Och då igår när jag pratade med en kollega, berättade hon att hon fått tag på en svart bagge och att man på den gården hade en till snygging så jag blev lite fundersam, ja det är inte lätt...

Tömde kameran före helgen och hittade lite bilder;

Det ser ut som att kärleken har blommat i grönsaksodlingen i sommar, till och med kålrötterna tog formen av ett hjärta.

Lite från Bondens Egen Marknad, kolla löken den var verkligen hårdvaluta i höst, men så är den god som attan.

Tur med vädret alla marknadsdagar även i år.

Två killar som gillar hösten, kolla in broccolistilen, liksom plaskandet. Theo gillar verkligen broccolien som växer här på gården. Malcolm hade fått en ny overall och måste ju testa ifall den höll måttet, två av barnbarnen.